Consupedias databas utgör kärnan i alla våra tjänster. Den är utvecklad i samarbete med forskare vid KTH och Högskolan Dalarna och är världens mest omfattande för livsmedel och hållbarhet.
I databasen använder vi AI för att koppla ihop ingredienserna i livsmedelsprodukter med information om deras hållbarhet. Vi hämtar all hållbarhetsdata från ledande kunskapskällor såsom FN (FAO), Livsmedelsverket, Europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA, RISE Research Institutes of Sweden, med flera.
Consupedia tilldelar varje produkt dess hållbarhetsinformation i tre steg:
Allteftersom den vetenskapliga kunskapen kring mat och hållbarhet växer lägger vi till nya datakällor och parametrar som speglar detta. Verktygen som vi erbjuder drar nytta av databasens kraft på olika sätt. På så vis är databasen en schweizerkniv – mångsidig och sylvass – för hållbar omställning i hela livsmedelssystemet.
Mångårig forskning från KTH, ligger till grund för Consupedia poängskala 1-100, som är den bästa metoden för att kommunicera hållbarhetsavtryck. Poängskalan är logaritmisk.
Fördelen med detta är att produkter med stora skillnader i till exempel klimatpåverkan ändå kan få plats på samma skala, men man inte kan säga att en produkt med 20 poäng är dubbelt så bra som en med 10 poäng. Om en vanlig skala skulle användas skulle en stor del av produkterna antingen ligga i botten eller i toppen på skalan och få däremellan. En logaritmisk skala ger en mer nyanserad bild av klimatpåverkan.
Ett hållbart val är en produkt med en hög poäng, vilket betyder att produkten har lägre klimatpåverkan jämfört med andra livsmedelsprodukter med lägre poäng.
KRAV-märkta produkter får bonus på parametrarna Biologisk mångfald, Bekämpningsmedel och Övergödning.
Våra hållbarhetsparametrar
