Consupedias databas utgör kärnan i alla våra tjänster. Den är utvecklad i samarbete med forskare vid KTH och Högskolan Dalarna och är en av världens mest omfattande för livsmedel och hållbarhet.
I databasen kopplas ingredienserna i livsmedelsprodukter ihop med information om deras hållbarhet. Vi hämtar all hållbarhetsdata från ledande kunskapskällor såsom FN (FAO), Livsmedelsverket, Europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA, RISE Research Institutes of Sweden, med flera. När ny forskning och nya studier kring mat och hållbarhet kommer lägger vi till nya datakällor och parametrar som speglar detta. Förutom vår databas erbjuder vi verktyg för att använda datat på olika sätt.
Consupedia tilldelar varje produkt dess hållbarhetsinformation i tre steg:
Mångårig forskning från KTH, ligger till grund för Consupedia poängskala 1-100, som är den bästa metoden för att kommunicera hållbarhetsavtryck. Fördelen med detta är att produkter med stora skillnader i klimatpåverkan ändå kan få plats på samma skala. Om en vanlig skala skulle användas skulle en stor del av produkterna antingen ligga i botten eller i toppen på skalan och få däremellan. En logaritmisk skala ger en mer nyanserad bild av klimatpåverkan. Ett hållbart val är en produkt med en hög poäng, jämfört med andra livsmedelsprodukter med lägre poäng.
KRAV-märkta och ekologiska produkter får bonus på parametrarna Biologisk mångfald, Bekämpningsmedel, Arbetsförhållanden, Antibiotikaresistens, Djurvälfärd och Övergödning. Se exempel nedan hur en hållbarhetsdeklaration kan se ut.
Läs mer om vår parametrar här
Våra hållbarhetsparametrar
