Innehåll
Biologisk mångfald
Problemet
Människans produktion av livsmedel har en skadlig effekt på den biologiska mångfalden. Antalet arter i växt- och djurliv sjunker kraftigt till följd av bekämpningsmedel, växtskyddsmedel, monokulturer, förändring av markområden (t.ex. avskogning), utfiskning och fiskeredskap som förstör havsbotten.
Consupedias datakälla
EPI (Environmental Performance Index) rankar 180 länder utifrån deras nationella åtgärder för att skydda miljön, stärka ekosystemen och minska klimatförändringar. Rankingen baseras på 40 indikatorer (t.ex. ökade utsläpp av växthusgaser) som är indelade i 11 kategorier (t.ex. klimatförändring). Consupedias värde för biologisk mångfald vilar på data från kategorin Biodiversitet och Livsmiljö (Biodiversity & Habitat). EPI tas årligen fram av de amerikanska universiteten Yale och Columbia tillsammans med den schweiziska stiftelsen World Economic Forum. För mer information, se: https://epi.yale.edu/
När du väljer produkter med höga Consupedia-värden i denna kategori hjälper du till att bevara den biologiska mångfalden. Du bidrar också till FN:s hållbarhetsmål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), 14 (Hav och marina resurser) och 15 (Ekosystem och biologisk mångfald).
NOVA
Problemet
Mat kan behandlas på olika sätt innan den når konsumenten. Mat som genomgått stora förändringar på industriell väg kallas ultraprocessad mat. Det finns forskning som tyder på att en kost som till stor del består av ultraprocessad mat (ofta med högt innehåll av kalorier men lågt innehåll av näringsämnen) kan vara kopplad till olika sjukdomstillstånd.
Consupedias datakälla
NOVA-systemet kategoriserar livsmedel utifrån grad av behandling (processning). Livsmedel i kategori 1 är minst processade och innefattar till exempel färska eller djupfrysta frukter och grönsaker, gryn, mjölk, samt kött, fisk och fågel. Kategori 2 innehåller exempelvis oljor, smör och margarin; medan kategori 3 bland annat omfattar inlagda grönsaker, rökt och gravat kött, fisk och fågel. Kategori 4 kallas för ultraprocessad mat och här ingår till exempel kakor, snacks, energidrycker, korv, fryspizza och frukostflingor. NOVA-systemet tar inte hänsyn till näringsinnehåll i produkterna. NOVA är utvecklat av forskare vid universitetet i Sao Paolo, Brasilien. För mer information, se: https://educhange.com/wp-content/uploads/2018/09/NOVA-Classification-Reference-Sheet.pdf
När du väljer produkter med låga NOVA-värden undviker du de risker som kan följa med hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel. Det är dock viktigt att komma ihåg att värdet inte säger något om produkternas näringsinnehåll. Det kan alltså finnas produkter i kategori 1 (obehandlade livsmedel) som är mindre hälsosamma än produkter i kategori 4 (ultraprocessade). Genom att äta hälsosamt bidrar du till FN:s hållbarhetsmål 3 (God hälsa och välbefinnande).
Nutri-Score
Problemet
Våra matval spelar en avgörande roll för vår hälsa och välbefinnande. En ohälsosam kost ökar risken att drabbas av exempelvis obesitas, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Sjukdomarna innebär stort lidande för de drabbade och medför en belastning för hela samhället.
Consupedias datakälla
Nutri-Score kategoriserar livsmedlens näringssammansättning på en femgradig färgskala från A (mörkgrönt) till E (mörkt orange), där A är bäst och E är sämst för hälsan. I kategoriseringen av ett livsmedel tar Nutri-Score hänsyn till dess innehåll av sådant som bör begränsas för att inte få negativa hälsoeffekter (t.ex. total energimängd, mättat fett, socker, salt), och sådant som bör främjas för positiva hälsoeffekter (t.ex. kostfiber, protein, frukt och grönsaker, nötter, och omättade fetter). I Sverige har systemet fått viss kritik för att inte ta tillräcklig hänsyn till hälsobefrämjande effekter av fullkorn och fleromättade fetter. Nutri-Score har utvecklats av oberoende forskare och används i ett flertal europeiska länder för märkning av livsmedelsprodukter. Varumärket Nutri-Score ägs av den franska hälsomyndigheten. För mer information, se: https://www.santepubliquefrance.fr/en/nutri-score
När du väljer produkter med höga (gröna) Nutri-Score-värden gör du ett bra val för hälsan. Det gröna nyckelhålet, utvecklat av Livsmedelsverket, är ett annat användbart verktyg för att hitta hälsosamma livsmedel. Genom att äta mer hälsosamt ökar vi sannolikheten att få leva både längre och friskare liv. Du bidrar därmed även till FN:s hållbarhetsmål 3 (God hälsa och välbefinnande).
Hälsa
Problemet
Våra matval spelar en avgörande roll för vår hälsa och välbefinnande. En ohälsosam kost ökar risken att drabbas av exempelvis obesitas, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Sjukdomarna innebär stort lidande för de drabbade och medför en belastning för hela samhället.
Consupedias datakälla
Consupedias hälsopoäng baseras på Nutri-score som i hög grad speglar de svenska kostrekommendationerna och de nya nordiska näringsrekommendationerna. Nutri-score uppdateras allt eftersom när ny forskning tillkommer. Nutri-score förordas inom EU och av WHO och visas på förpackningar i många europeiska länder.
Innehåll i produkten som ger negativa poäng är mängden energi, socker, mättat fett och salt liksom innehåll av rött kött eller sötningsmedel. Innehåll som ger positiva poäng är mängden fiber, protein och innehåll av grönsaker, baljväxter och frukt. Hälsopoängen anges på en skala från 1–100, ju högre poäng, desto bättre för hälsan. För mer information, se: https://www.santepubliquefrance.fr/en/nutri-score
När du väljer produkter med höga hälso-värden gör du ett bra val för hälsan. Det gröna nyckelhålet, utvecklat av Livsmedelsverket, är ett annat användbart verktyg för att hitta hälsosamma livsmedel. Genom att äta mer hälsosamt ökar vi sannolikheten att få leva både längre och friskare liv. Du bidrar därmed även till FN:s hållbarhetsmål 3 (God hälsa och välbefinnande).
Antibiotikaresistens
Problemet
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. Tyvärr kan bakterier utveckla resistens (motståndskraft) mot läkemedlen, vilket gör dem mindre effektiva eller till och med overksamma. Ju mer antibiotika som finns i omlopp i miljön, desto större är risken att bakterier utvecklar resistens. En alltför stor användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur är en viktig drivkraft för denna utveckling.
Consupedias datakälla
Värdet beräknas av Consupedia utifrån data om produktionslandets användning av antibiotika för djur. Datan kommer från en årlig rapport från projektet European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption (ESVAC), som drivs av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency). Det är frivilligt för länderna att rapportera in data till projektet, som i dag omfattar data från 31 länder. Consupedias värde anges på en skala från 1–100. Ju högre värde desto mindre risk för att framställningen av produkten har bidragit till uppkomst av antibiotikaresistens. För mer information om ESVAC, se: https://www.ema.europa.eu/en/veterinary-regulatory/overview/antimicrobial-resistance/european-surveillance-veterinary-antimicrobial-consumption-esvac
När du väljer produkter med höga värden på denna parameter bidrar du till en livsmedelsproduktion som inte leder till ökad antibiotikaresistens. Utöver det bidrar du till FN:s hållbarhetsmål nummer 3 (god hälsa och välbefinnande).
Överkonsumtion
Problemet
Vissa födoämnen kan innebära hälsorisker när de konsumeras i alltför stor mängd.
Consupedias datakälla
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) samt Livsmedelsverket.
När du väljer livsmedel med varningar för överkonsumtion bör du vara vaksam på att inte konsumera för mycket av dessa.
Allergener
Problemet
Vissa födoämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner.
Consupedias datakälla
Consupedia hämtar sin information om innehållsämnen från Dabas, en digital plattform för information om livsmedel på den svenska marknaden. Consupedia varnar när livsmedelsprodukter innehåller födoämnen som kan ge upphov till allergiska reaktioner, såsom mjölkprotein, nötter, pollen, gluten, soja och jordnötter. För mer information, se: https://dabas.com/
Du som är allergisk bör vara extra vaksam på livsmedelsprodukter med allergivarning. För säkerhets skull bör du dubbelkolla informationen på förpackningen.
Korsallergier
Problemet
Vissa födoämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner hos personer som är allergiska mot snarlika ämnen. Det kan t.ex. gälla personer som är allergiska mot björkpollen och som får besvär när de äter äpple eller hasselnötter.
Consupedias datakälla
Consupedia hämtar sin information om innehållsämnen från Dabas, en digital plattform för information om livsmedel på den svenska marknaden. Consupedia varnar när livsmedelsprodukter innehåller födoämnen som kan orsaka korsallergiska reaktioner. För mer information, se: https://dabas.com/
Du som är allergisk bör vara extra vaksam på livsmedelsprodukter med varning för korsallergier. För säkerhets skull bör du dubbelkolla informationen på förpackningen.
Intoleranser
Problemet
Vissa födoämnen kan ge upphov till besvär hos individer med intolerans gentemot dessa ämnen. Att vara intolerant mot ett födoämne (t.ex. laktos) är inte samma sak som att vara allergisk.
Consupedias datakälla
Consupedia hämtar sin information om innehållsämnen från Dabas, en digital plattform för information om livsmedel på den svenska marknaden. Consupedia varnar när livsmedelsprodukter födoämnen som kan ge upphov till besvär hos individer med intolerans gentemot dessa ämnen, såsom laktos. För mer information, se: https://dabas.com/
Du som är intolerant bör vara extra vaksam på livsmedelsprodukter med varning för intoleranser. För säkerhets skull bör du dubbelkolla informationen på förpackningen.
Jämlikhet
Problemet
I ett hållbart samhälle är resurser och rättigheter tillgängliga på samma villkor för alla människor. Tyvärr ser det inte ut så idag. Ojämlikhet skapar lidande för stora delar av världens befolkning och utgör en grogrund för konflikter.
Consupedias datakälla
Källan till Consupedias värdering är Bertelsmann-stiftelsens index för social rättvisa. I detta index undersöks sex olika dimensioner av social rättvisa: fattigdom, utbildning, arbetsmarknad, rättvisa för olika generationer, hälsa, samt social inklusion och icke-diskriminering. Consupedias jämlikhetsparameter baseras på dimensionen social inklusion och icke-diskriminering. Bertelsmann-stiftelsen är en oberoende tysk stiftelse vars syfte bland annat är att främja forskning och vetenskap, kultur och utbildning. Produktionslandets värde anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mer jämlikt samhälle. För mer information om stiftelsen, se: https://www.bertelsmann-stiftung.de/en/home
När du väljer produkter med höga jämlikhetsvärden gynnar du länder med mer jämlika förhållanden. Du bidrar också till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 1 (ingen fattigdom), 2 (ingen hunger), 3 (god hälsa och välbefinnande), 4 (god utbildning), 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 10 (minskad ojämlikhet), 16 (fredliga och inkluderande samhällen).
Djurvälfärd
Problemet
En stor del av våra livsmedel innehåller animaliska produkter från djur såsom grisar, kor, höns och får. Tyvärr utsätts djuren ofta för stort lidande under uppfödning och slakt. Det kan t.ex. handla om trånga burar, långa transporter och plågsamma slaktmetoder.
Consupedias datakälla
Organisationen World Animal Protection rankar varje år 50 länder runtom i världen utifrån hur deras lagar och regler kring djurskydd ser ut. Consupedias värde är beräknat utifrån detta Animal Protection Index. World Animal Protection är en global ideell organisation som arbetar för att stärka djurskyddet. För mer information, se: https://api.worldanimalprotection.org/
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin har djuren som varit involverade i produktionen av din mat varit bättre skyddade genom lagar och förordningar än djur i länder med lägre poäng i kategorin. Även om det inte finns hållbarhetsmål från FN som är specifikt riktade mot djurvälfärd så så påverkar du indirekt flera andra av hållbarhetsmålen såsom 12(hållbar konsumtion och produktion) och 14 (hav och marina resurser) med dina val i den här kategorin.
Lokalbefolkning
Problemet
En stor del av världens livsmedelssystem är beroende av produkter och råvaror från länder vars befolkning har ett dåligt skydd från rättssystemet när det gäller bland annat kriminalitet, våld och äganderätt till land. Parametern Lokalbefolkning ger ett mått på hur rättssäkert samhället är där dina livsmedel har producerats.
Consupedias datakälla
Consupedias poäng bygger på produktionslandets värde i en årlig rapporten från Amfori, en internationell medlemsorganisation för transparent och hållbar handel. Ju högre poäng, desto bättre rättssäkerhet råder i landet som livsmedlet kommer ifrån. För mer information se: https://www.amfori.org/
När du väljer livsmedel med höga poäng i den här kategorin är det mindre troligt att din mat producerats i rättsosäkra samhällen. Du främjar också handel med länder med bättre rättssäkerhet och bidrar till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 3 (god hälsa och välbefinnande), 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 10 (minskad ojämlikhet), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 16 (fredliga och inkluderande samhällen).
Problemet
Social rättvisa handlar om i vilken mån människor kan nå sin fulla potential i samhället de lever i. Det kan till exempel gälla tillgång till utbildning, arbete och vård. Ett rättvist samhälle bygger på jämlikhet och ett gemensamt ansvar för alla individers välbefinnande och möjligheter i livet. Inget samhälle i världen kan sägas vara helt rättvist och på många platser råder djupa orättvisor mellan olika delar av befolkningen.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån produktionslandets värde i Bertelsmann-stiftelsens index för social rättvisa (Bertelsmann Stiftung Social Justice Index). Bertelsmann-stiftelsen är en oberoende tysk stiftelse vars syfte bland annat är att främja forskning och vetenskap, kultur och utbildning. Värdet anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mer rättvist samhälle. För mer information om stiftelsen, se: https://www.bertelsmann-stiftung.de/en/home
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin stöttar du handel med länder som aktivt arbetar för ett mer socialt rättvist samhälle. Du bidrar också till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 3 (god hälsa och välbefinnande), 10 (minskad ojämlikhet), 16 (fredliga och inkluderande samhällen).
Arbetsförhållanden
Problemet
Jordbruk, fiske, avel och djurhållning – matproduktion är en global industri som sysselsätter en stor del av jordens befolkning. Enligt ILO (Internationella ArbetsOrganisationen) jobbade 27% av den globala arbetsstyrkan 2019 inom jordbruk. För många är arbetsförhållandena dåliga och krävande. Goda arbetsförhållanden innebär inte bara att arbetstagaren har en fysiskt säker arbetsmiljö det innefattar även skälig ersättning för rimliga arbetstider, rätten att organisera sig i fackförbund och anställningstrygghet.
Consupedias datakälla
Consupedia anger produktionslandets värde i den årliga rapporten från Amfori, en internationell medlemsorganisation för transparent och hållbar handel. Värdet bygger på Världsbankens indikatorer för styrning (eng. governance): Voice and Accountability, Political Stability and Absence of Violence/Terrorism, Government Effectiveness, Regulatory Quality, Rule of Law. Ju högre värde, desto bättre arbetsförhållanden råder i landet. För mer information se: https://www.amfori.org/
När du väljer livsmedel med höga poäng i den här kategorin är det mindre troligt att din mat producerats under dåliga arbetsförhållanden. Du främjar också handel med länder med bättre arbetsförhållanden och bidrar till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 3 (god hälsa och välbefinnande), 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 10 (minskad ojämlikhet), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 16 (fredliga och inkluderande samhällen).
Barnarbete
Problemet
I världens fattigaste länder utför mer än vart fjärde barn arbete som är skadligt för deras hälsa och utveckling.
Consupedias datakälla
Consupedias poäng baseras på data från organisationen ILO (International Labor Organization). ILO definierar barnarbete som ”arbete som berövar barn (alla individer under 18 år) deras barndom, potential och värdighet, och som är skadligt för deras fysiska och/eller mentala utveckling”. Poängen anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mindre risk för barnarbete i produktionslandet. För mer information, se: Statistics on child labour – ILOSTAT
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin minskar du risken att barnarbete varit en del av produktionen av din mat och du stödjer handel med länder med låg risk för barnarbete. Du bidrar dessutom till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 3 (God hälsa och välbefinnande), 8 (anständig arbetsmiljö och ekonomisk tillväxt) 10 (minskad ojämlikhet), 12 (hållbar konsumtion och produktion).
Landanvändning
Problemet
Enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) används mer än hälften av jordens beboeliga landyta till jordbruk. I takt med att människan använder mer och mer landyta för matproduktion förlorar andra arter sina naturliga habitat i allt högre utsträckning.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån resultat i den vetenskapliga publikationen Poore, J., & Nemecek, T. (2018). Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. Värdet anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mindre landyta krävs för att framställa produkten.
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin främjar du mat som behöver mindre landyta för att produceras. Du bidrar också till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 2 (ingen hunger), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 13 (bekämpa klimatförändringarna), 15 (ekosystem och biologisk mångfald).
Bekämpningsmedel
Problemet
I stora delar av världen används bekämpningsmedel som är skadliga för människor, djur och natur. Många av de värsta bekämpningsmedlen är förbjudna i Sverige och EU men används fortfarande i låginkomstländer där lagarna inte är lika stränga.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån FAO:s statistik . Värdet anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mindre användning av bekämpningsmedel i produktionslandet.
För mer information, se: Statistics | Food and Agriculture Organization of the United Nations (fao.org)
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin är det lägre risk att skadliga kemikalier använts i framställandet av din mat. Du bidrar även till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 3 (god hälsa och välbefinnande), 6 (rent vatten och sanitet för alla), 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 14 (hav och marina resurser) och 15 (ekosystem och biologisk mångfald).
Övergödning
Problemet
Konstgödsel spelar en fundamental roll i den globala matproduktionen. Eftersom stora mängder näringsämnen (främst kväve och fosfor) läcker från jordbruk ut i färskvattensystem och hav leder användandet till övergödning vilket orsakar allvarliga skador på miljön.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån FAO:s statistik. Värdet anges på en skala från 1–100. Ju högre värde, desto mindre risk för övergödning i produktionslandet.
För mer information, se: Statistics | Food and Agriculture Organization of the United Nations (fao.org)
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin löper din konsumtion lägre risk att bidra till övergödning av miljön. Du bidrar också till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 4 (Life Below Water), 6 (rent vatten och sanitet för alla), 8 (anständigt arbete och ekonomisk tillväxt), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 13 (bekämpa klimatförändringarna), 14 (hav och marina resurser) och 15 (ekosystem och biologisk mångfald).
Klimat (CO2e/kg)
Problemet
Mat är en av de största anledningarna till utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar. Enligt FN kommer ungefär en tredjedel av alla utsläpp av växthusgas som uppstår av mänsklig aktivitet från vår produktion, transport, tillredning, konsumtion och avyttring av mat.
Consupedias datakälla
Klimattalet är framtaget av Consupedia och baseras bland annat på RISE klimatdatabas för livsmedel. Klimattalet adderar livsmedlens klimatpåverkan fram till och med råvarans eventuella förädling i industri. Transport från industri, via eventuell grossist, och till organisation som ska tillaga måltiden är alltså inte inkluderad. Undantag är gjorda för importerade produkter där ett klimatbidrag för en generellt antagen transport till Sverige är adderad till det totala klimattalet.
När du väljer matvaror med låga CO2e-värden bidrar du till att minska vårt matsystems påverkan på klimatet. Du bidrar också till FN:s hållbarhetsmål 13 (bekämpa klimatförändringarna) och – med tanke på klimatförändringarnas grundläggande roll gällande hela planeten – i princip alla andra hållbarhetsmål också.
Klimatpoäng
Problemet
Mat är en av de största anledningarna till utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar. Enligt FN är kommer ungefär en tredjedel av alla utsläpp av växthusgas som uppstår av mänsklig aktivitet från vår produktion, transport, tillredning, konsumtion och avyttring av mat.
Consupedia räknar ut en sammanlagd klimatpåverkan av produktens ingredienser.
Klimatpoängen beräknas utifrån de utsläpp av växthusgaser (CO2e/kg) som framställningen av produktens ingredienser ger upphov till enligt RISE. Alla värden symboliserar produktens totala koldioxidavtryck och baseras på data från RISE.
Poängen anges på en skala från 1–100, ju högre poäng, desto bättre för klimatet. Klimatpoängen inkluderar livsmedlens klimatpåverkan fram till och med råvarans eventuella förädling i industri. Transport från industri, via eventuell grossist, och till organisation som ska tillaga måltiden är alltså inte inkluderad. Undantag är gjorda för importerade produkter där ett klimatbidrag för en generellt antagen transport till Sverige är adderad till den totala klimatpoängen.
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin bidrar du till att minska vårt matsystems påverkan på klimatet. Du bidrar också till FN:s hållbarhetsmål 13 (bekämpa klimatförändringarna) och – med tanke på klimatförändringarnas grundläggande roll gällande hela planeten – i princip alla andra hållbarhetsmål också.
Vattenfotavtryck
Problemet
I FN:s ord: “Vatten ligger i centrum för hållbar utveckling och är avgörande för socio-ekonomisk utveckling, friska ekosystem och för människans själva överlevnad.”Det säger sig självt att vi måste använda denna kritiska resurs på rätt sätt. Enligt OECD står bevattning inom jordbruk för 70% av mänsklighetens vattenkonsumtion. Om inte det hät hanteras rätt kan detta ha förödande effekter på miljön.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån data från Water Footprint Network, baserat på varans produktionsland och innehåll. Värdet anges på en hundragradig skala. Ju högre värde, desto mindre vattenåtgång.
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin använder din konsumtion mindre av världens vatten. Du bidrar också till flera av FN:s hållbarhetsmål såsom 2 (ingen hunger), 3 (god hälsa och välbefinnande), 6 (rent vatten och sanitet för alla), 12 (hållbar konsumtion och produktion), 14 (hav och marina resurser) och 15 (ekosystem och biologisk mångfald).
Förpackning
Problemet
Förpackning av mat spelar en betydande påverkan på miljön. Delvis pga hållbarhetsaspekten av förpackningsmaterialet (tex plast tillverkad av fossila bränslen) men även hur den påverkar konsumentens möjlighet att komma åt och möjlighet att använda all mat i förpackningen.
Consupedias datakälla
Tips för hållbar hantering utifrån förpackningens material och utformning. Samarbetsprojekt mellan Consupedia och RISE.
När du väljer att undvika matsvinn är den viktigaste miljöfaktorn oavsett vilken utformning och vilket material förpackningen består av. Att tömma förpackningar ordentligt och återvinna dem enligt tillverkarens instruktioner är därför A och O när det gäller hållbar hantering av matförpackningar.
TRansport
Problemet
Vår mat är en global handelsvara som konstant säljs och transporteras mellan olika delar av världen. En aktuell vetenskaplig studie menar att transport av ingredienser och livsmedel står för nästan en femtedel av alla utsläpp av växthusgas inom matsystemet.
Consupedias datakälla
Beräknas av Consupedia utifrån hur långt produkten måste transporteras för att nå Sverige. Värdet anges på en hundragradig skala. Ju högre värde, desto kortare transportsträcka.
När du väljer matvaror med höga poäng i den här kategorin kommer din mat ha färdats kortare sträckor för att nå Sverige. Matvaror producerade i Sverige kommer att ha högst poäng. Du bidrar också till FN:s hållbarhetsmål 13 (bekämpa klimatförändringarna).
Social rättvisa